Stockholm drabbas hårt av Miljöpartiets utvecklingsfientlighet

Alla som på senare tid har försökt skaffa sig en bostad i Stockholm vet vad jag pratar om. På senare tid har priserna ägnat sig åt någon slags raketuppskjutning och för den som söker boende i Stockholms stad finns nästan ingenting för under 2 miljoner. Är man dessutom två vuxna och ett par hundar är det dubbla ett absolut minimum. Och ska man köpa något man verkligen vill ha får man nästan dubbla priset igen. Det är för lägenheter och hus som man äger eller disponerar per bostadsrätt, vill säga.

För hyreslägenheter är marknaden satt ur spel sedan andra världskriget då kris och kaos gjorde att man reglerade priserna. Men man har glömt att reglera av dem… Trots uppenbara brister och alla försök att kompensera för dem, genom miljonprogram och annat, så har ingen tagit tag i problemet på allvar.

Det finns en enorm politisk låsning genom hyresgästföreningens egenintresse (Deras existens bygger ju på att hyrorna förhandlas enligt någon slags fackföreningsmodell, snarare än bestäms av jämvikt mellan utbud och efterfrågan.) Deras makt är institutionaliserad genom lagregleringar och de har inget intresse av att få marknaden att fungera bättre.

Att dessutom en herrans massa beslutsfattare och opinionsbildare sitter på fina hyreslägenheter i innerstaden till alldeles för låga priser gör inte saken lättare. De vill av lätt insedda skäl inte betala vad det egentligen kostar att bo där de bor. Den som driver debatt i riktning mot dem träffar snabbt intressets hårda vägg. Det senare ändrar man inte över en natt, men det förra går ju faktiskt att adressera genom lagstiftning..

Ett annat problem, som visat sig större än vad en del kanske föreställde sig innan valet, är den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus. Gång på gång kan man läsa hur nybyggnationsprojekt stoppas och Miljöpartiet är utan tvekan värst. Så här säger en av deras företrädare angående att de stoppade 2500 bostäder i en efterlängtad förtätning av stadsdelen där jag bor, Hammarby-Björkhagen:

”… vi politiker ska ge fan i att sälja ut stadens högkvalitativa natur till parasiterande kommersiella byggbolag.”

De företag som man, alldeles oavsett grad av fallenhet för marxism, är beroende av för att några bostäder över huvudtaget ska kunna byggas är alltså ”parasiterande”? Och detta är bara ett av en lång rad exempel på projekt som Miljöpartiet stoppar.

Jag misstänker att en hel del av mina vänner som tycker/tyckte att Miljöpartiet var något skönt och fräscht, lite nyskapande och positiva till utveckling nu tvingas tänka om. Jag tror också att en hel del av de som röstade på Miljöpartiet trodde att man röstade på någonting som lite grand stod över höger och vänster. Helt klart är att Miljöpartiet är ett parti som orienterar sig ganska långt ut på vänsterkanten. Långt bortanför Socialdemokraterna. Jag tror faktiskt knappt att någon vänsterpartist med inflytande skulle dra företagarföraktet så långt som Miljöpartiet gör i ovan nämnda exempel.

Det finns utan tvivel väldigt vettiga Miljöpartister, men de verkar hamnat i grav minoritet i sitt parti. Det återstår att se om de lyckas bryta tillbaka den ganska trista utveckling som nu präglar Miljöpartiet. Men det är klart… är man liberal till sinnet och tycker att det är viktigt med både miljö och tillväxt är man alltid välkommen över till oss i Centerpartiet! :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>