Hanna eller Hannes?

Vad som gör mig övertygad om att Centerpartiet går en ljus framtid till mötes är när man ser hur kommande generationer centerföreträdare för sig i talarstolen och andra sammanhang!

CUF har under Fredrick Federleys, Magnus Anderssons och nu Hanna Wagenius utvecklats till det idémässigt mest intressanta ungdomsförbundet, enligt min uppfattning. Nivån på diskussionerna vi har de gånger jag får förmånen att tala för någon CUF-avdelning är mycket hög.

Centerstudenter har också börjat ta alltmer plats i debatten, såväl inom som utanför Centerpartiet och det behövs. Nu står två lysande kandidater mot varandra i en centerklassisk öppen process. Hanna Björklund och Hannes Hervieu. Det är tur att jag inte är centerstudent och ska tvingas välja mellan dessa två… Sådant brukar man ju liksom säga, men nu menar jag det verkligen. Men för dig som måste göra valet ska jag försöka ge en vägledning om vad jag tycker är de båda kandidaternas respektive starkaste sidor.

Hanna är på många sätt den klassiska centerstudenten, uppvuxen på bondgård med akademisk talang. Hannes är uppvuxen i stan med de perspektiven.

Ideologiskt står jag personligen antagligen närmare Hanna än Hannes. Hanna är klassiskt liberal av den principfasta sorten och står upp för de viktiga principerna även när det är besvärligt att göra det. Jag upplever Hannes som mer pragmatisk och jag tror också han kallar sig socialliberal. Inget fel i det. Det är fler principer än vad de flesta politiker håller sig med.

Möjligen är det Hannas oomtvistade principfasthet som också givit henne endorsment från några av landets tyngsta liberala tänkare, något som borde tilltala centerstudenterna, eller så har det bredare förhållningssätt som Hannes håller sig med påverkan på fler.

När det gäller kommunikativ förmåga och möjlighet att leda Centerstudenter i de viktiga valen nästa år ligger båda högt. De har båda breda och relevanta nätverk och kan nå helt nya väljare, men Hannes ligger antagligen snäppet högre när det gäller att tala för folk och det är få som kan motstå budskap levererade med den humor och värme som vi vant oss vid från Hannes.

Det kanske är som när man väljer mellan en italiensk och en tysk bil. Jag har haft båda och jag har älskat båda. Jag kände mig liksom… tja.. snygg i min Alfa Romeo. Att köra den var alltid en njutning. Små detaljer hintade om en värld bortom vardagen. Kompromisslös. En bil för föraren främst. Det fanns ingen mugghållare, eftersom båda händerna ändå förväntas vara fullt upptagna med att traktera ratt och växelspak. En förfining. En kontakt med de eviga värden som förenar oss alla människor genom alla tider. Antikens, renässansen och de stora estetiska språngens finess.

Den tyska bil jag har nu är också ganska snygg. Den är snabb och bekväm på många sätt bättre än Alfan och jag kan lita på den i alla väder. Den drar mindre bränsle och servicekonstnaderna är en bråkdel jämfört med Alfan. Den levererar helt enkelt och den levererar bra, men den är ärligt talat mindre spännande. Den är en kompromiss. En bättre kompromiss än mycket annat, men de som har byggt den var pragmatiska, medan italienarna aldrig skulle bygga bort den där extra millimetern av känsla med hänvisning till något profant som servicekostnader.

Så hur väljer man. Jag vete fan. :)

En reaktion på “Hanna eller Hannes?

  1. Pingback: Centerstudenterna mot nya tider | Johan Hedin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>