Vänsterns ”mordhot” inget att yvas över

På 70- och början av 80-talet sjöng nationalsocialister att de ville skjuta statsministern. Nu sjunger vanliga socialister att de vill skjuta statsministern. Gäsp. Inget att hetsa upp sig över. Särskilt med tanke på att socialisters operativitet knappt räcker till skjuta in stolarna efter sig. (Det är därför de är socialister, de vill att någon annan ska fixa saker åt sig.)

Visst är det osmakligt och säkert obehagligt för de som adresseras, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg (båda småbarnsföräldrar) men något man får leva med.

(S)verige och yttrandefriheten

Läser hos Ingrid om SVT’s programserie ”Molinska skrönor”. Lars Molin var helt suverän. Jag älskar hans mästerliga små historier. Utan undantag är alla hans TV-filmer knivskarpt berättade och tankeväckande om hur vi människor är och fungerar.

Molinska skrönor är ett antal filmer i Lars Molins anda. Jag missade nästan hela gårdagens film, TV-feber, men hann se slutet. Det handlar om några entusiaster på 50-talet som gör egen TV och sänder ut i bygden.

Men se det fick man inte.

Polisen kom och beslagtog utrustningen och förklarade att lagen förbjuder andra än staten att sända etermedia. Sedermera en (lite osmaklig) självklarhet för många svenskar, men egentligen en stor yttrandefrihetslig inskränkning.

Tankarna går också till Radio Nord och kanske ännu mer till Radio Syd, vars förgrundsgestalt Britt Wadner dömdes till fängelsestraff (!) för att hon talat till människor i radio på ett sätt som inte kontrollerades av staten.

Det lilla jag hann se verkade väldigt bra och tankvärt. Tur att det hela finns på SVT Play, så man kan kolla på hela när man har tid… (finns säkert också på Pirate Bay)

Det har verkligen hänt en del sedan Maj Britt Teorin i egenskap av Socialdemokratisk politiker ville förbjuda parabolaantenner så att människor inte själva kunde välja vilken information det fick sig till livs.

Detta lär hon ha sagt på Socialdemokraternas partikongress 1987:

”Vårt parti får inte längre huka sig i den kommersiella högervinden, utan måste gå till en ideologisk motoffensiv mot yttrandefrihetens exploatörer…”

Sug på den.

Centerbloggare hotad av Mäklarsamfundet

Via den förträffliga centerbloggarwidgeten såg jag ett viktigt inlägg från Johan Folin som måste uppmärksammas.

På sin blogg hade han för en tid sedan skrivit om en mycket negativ erfarenhet av en mäklare som anlitades för att sälja ett radhus. Historien beskriver en utomordentligt oproffsig hantering från mäklarens sida med inslag som i bästa fall borde anses stå i strid med god sed och i värsta fall rent brottsligt.

Idag kontaktas Johan av Mäklarsamfundets VD, Jeanette Gustafsdotter. Inte för att be om ursäkt eller för att förklara att den skräckupplevelse som förekommit här inte alls är förenligt med mäklarsamfundets krav på professionalitet och uppförande. Nej då. Istället hotar hon Johan med polisanmälan för förtal om han inte tar ner sitt kritiska inlägg!

Man undrar hur hon tänker? Vad tror hon kommer att hända? Hur har hon resonerat?

För det första är fallet ganska långt ifrån vad som skulle kunna bli ett tryckfrihetsmål. För det andra beskriver Johan Folin bara sanningen. Bevisläget är förkrossande med sparade sms och inspelade telefonsamtal.

Jeanette Gustafsdotter har bara åstadkommit en sak: Hon har med sin smidiga manöver sett till att sprida denna historia. (Den kommer att vara rikskänd inom 24 timmar, var så säker.) Hon har gjort sin medlem, Husera, en rejäl otjänst (vilket i o f s är bra för alla som nu fattar att Husera är ett fruktansvärt dåligt mäklarföretag). Hon har också i samma veva lyckats bidra till att etablera en negativ bild av såväl mäklare som mäklarsamfundet.

Lycka till i framtiden, Jeanette.

Läs även Magnus Andersson om saken.

Vad är det man vill dölja för medlemmarna?

Det känns knappt att det är värt att skriva om alla skandaler facket gör sig skyldig till, men här är ännu en på temat monumentalt hyckleri: SEKO, det fackförbund som med osedvanlig aggressivitet piskat ut sin agenda, använder yttrande- och tryckfriheten som dasspapper. Den egna rörelsen får INTE granskas. (Såg det via Ingerö)

Medlemmarna, som genom sina dryga medlemsavgifter, betalar för såväl tidningen som SEKO-topparnas miljonlöner, pensioner och fallskärmar, ska alltså inte i sin egen tidning få möjlighet att läsa opartisk redaktionellt framställd information att själva ta ställning till?

Att någon kan vilja vara medlem…

Häromdagen kunde man läsa att LO-ledningen ville styra över innehållet i Aftonbladet. Detta var alltså av allt att döma ingen unik företeelse. Det kanske är så att händelserna ska tolkas som ett uttryck för vilken självbild dessa människor har.

(Motståndet mot granskning är väl utan tvivel en signal på att en hel kennel ligger begravd någonstans bakom SEKO’s klassklampsklyschor…)

Maktgalen eller bara galen, helt enkelt?

I en artikeln i tidningen Expressen påstås att Wanja Lundy-Wedin och hennes sidekick Erland Olausson försökt påverka innehållet i Aftonbladet och att enskilda medarbetare som inte var tillräckligt LO-vänliga skulle få sparken!

Man kan inte tro att detta är sant, men Aftonbladets förra chefredaktör Anders Gerdin framhärdar och verkar ha minnesanteckningar från de datum då dessa möten ska ha ägt rum, vars innehåll han även informerat redaktionsledningen om.

Aftonbladet har redan en politisk chefredaktör som tillsätts direkt av LO och har som enda uppgift att försvara LO och LO’s intressen.

Denna politiska chefredaktör heter Helle Klein och är på traditionellt LO-manér rejält avlönad och förmånligt berikad med miljonfallskärm och stora pensionsavsättningar.

Men denna enda politiska torped är alltså inte tillräckligt för att tillfredställa LO. Wanja Lundby-Wedin och Erland Olausson verkar tycka att sanningen liksom bara inte är tillräckligt jämlik och sålunda behöver fler knuffar i ”rätt riktning”, så att säga.

Wanja Lundby-Wedin låter dock hälsa genom sin pressekreterare att detta inte är hennes bild av vad hon upplever att hon sade på mötena.

(Signaler finns dock på att det var en knölig formulering i hennes outlook om vad som skulle avhandlas på dessa möten som gjorde att hon försökte kränka yttrande- och tryckfriheten och att hon därmed blivit grundlurad att göra det.)

Miljöpartiet vill censurera internet

Via Mattias $venssons blogg blir man uppmärksammad på att Miljöpartiet faktiskt motionerar i riksdagen om att begränsa yttrandefriheten på internet! I deras motion 2008/09:C261 framgår att communities ska tvingas att ha en ”hälsopolicy”, där sunda värderingar tydligen ska ingjutas i den kommande generationen.

Ett antal frågor väcks mot bakgrund av det.

Hur ska en lag i Sveriges riksdag kunna få genomslag på ett globalt nätverk?

Är det politikens roll att berätta vad två människor vill säga till varandra när de pratar?

Är ”folkhälsa” verkligen ett tillräckligt skäl att göra flagranta inskränkningar i yttrandefriheten?

Hur vet Miljöpartiet vad som verkligen är hälsosamt i en ständigt föränderlig värld där kostråden förändras ständigt och där olika larm om akrylamid och annat blommar upp och klingar av?

En riktigt obehaglig motion från ett fläckvis väldigt antiliberalt parti.

I am Spartacus!

OK! Detta är en del i de avslöjanden HAX har gjort på sin blogg, som han nu riskerar straff för.

Tror det kan vara väldigt bra om fler lägger ut det. T ex borde naturligtvis alla vänsterpartister, miljöpartister och sossar som med emfas kritiserat regeringen för FRA göra det.

Om du bloggar och sympatiserar med Henrik Alexandersson i den här frågan: ctrl+c – ctrl+v…

(Tack Wille för tipset!)

Läs också Hanna Wagenius, som juridikstuderande som hon är, redogör för gällande lag.

Pophöger uppmanar oss att donera 103 symboliska spänn till HAX, vilket Den liberala misantropen hörsammar.

Detta tar aldrig slut.

Titelmatchen Staten vs Människan tar en oväntad vändning

Man kan ju undra hur de tänker? De har fått tagit emot så ofantligt mycket stryk i den senaste debatten om massavlyssning och nu gör man det pr-mässiga genidraget: Polisanmäler meningsmotståndarna!

Detta är naturligtvis fullkomligt barockt.

Henrik Alexandersson är en oerhört viktig ”medborgarjournalist” som gör mycket av det jobb som mainstreammedia undlåter att göra.

Till skillnad från åsiktsmaskinerna som med illa dolda agendor i public servicemedia försöker göra anspråk på neutralitet är HAX tydligt varudeklarerad libertarian.

Han rapporterar de viktiga nyheterna från Bryssel. Ett maktcentrum som den svenska journalistiken i den närmaste verkar betrakta som perifer kuriosa och vars intresse på sin höjd sträcker sig till om man är för eller emot.

Utan rädsla och med full integritet utmanas upplevda galenskaper och maktmissbruk, utan tanke på om rapporteringen kommer att anses politiskt korrekt eller inte.

Det är klart som fan att man då är en vagel i maktens öga.

Titeln som vår tids Lars Johan Hierta torde i samband med dagens händelseutveckling vara avgjord.

(Såg detta först hos Ingerö.)

När argumentationen tryter…

Johan Norberg väcker starka känslor. Hos oss som delar hans världsbild är känslorna svallande och varma, eftersom han är så bra att argumentera för sådant som vi tycker.

Självklart är detta frustrerande för politiska motståndare. Karln har ju rätt! Och dessutom lyckas han förklara det på ett pedagogiskt och slagkraftigt sätt.

När orden inte räcker till för att vinna debatten måste andra medel tas till.

Extremisterna drar sig inte för våldsmedel av varierande slag och attacken mot Norbergs blogg är med all rimlighet iscensatt av politiska motståndare.

Ett litet, men irriterande, brott mot yttrandefriheten och demokratin…

Mana ska naturligtvis få skriva vad de vill

Angående debatten kring den vänsterextrema tidskriften Mana och yttrandefriheten:

Det är en jävla skillnad på att få säga/skriva det man tycker och att få statsbidrag för att säga/skriva det man tycker!

Tidskiftsstödet bör avvecklas. Det kommer alltid att finnas diskussioner om kulturrådets partiskhet, kompetens eller agenda när subjektiva bedömningar ska avgöra vad som är kvalitet och vad som kanske går över gränsen för vad staten bör sponsra.

Jag har inte läst Mana och har ingen uppfattning om huruvida den är antisemitisk eller inte, men uppenbarligen finns det en massa människor som tycker det. Att genom skattsedeln tvinga dessa att betala för att Mana ska få kränka dem är inte rimligt.

Om man vill göra livet lättare för dem som vill ge ut tidskrifter borde det rimligtvis finnas andra metoder. Lägre skatter på arbete, slopade egenavgifter för egenföretagare, helt momsfritt (istället för de 6% som gäller idag). Avvecklad reklamskatt…

Mana ska få naturligtvis få skriva precis vad de vill, men de ska inte kunna tvinga andra än sina läsare och annonsörer att betala för det.