Värnskatten bekräftar det socialistiska perspektivet

Som trogna läsare av denna blogg säkert har anat, så tycker jag att mer av politiken måste byggas på idéer. Närmare bestämt liberala idéer. Relationen mellan stat och individ är i dagsläget inte helt sund. Staten är alldeles för dominant och håller oss medborgare nere och det maktförhållandet måste enligt min mening bli mer nyanserat.

Ett exempel är den så kallade ”värnskatten”. En extraskatt för alla de som ägnat sig åt studier och/eller flit och som lyckas bra med det.
Om bland annat detta gästbloggar jag hos goda vännen Tokmoderaten.
Och fler är på samma spår vad beträffar värnskatten.

Miljöpartiets fantasimål är populistiskt trams

Maria Wetterstrand har en lång lista med målsättningar som hon – efter samråd med miljörörelsen – anser är nödvändiga. (Samma miljörörelse tycker i CAN-rapporten att Kina och Mexico är bättre än Sverige på miljö.)

Det oklart vilka åtgärder som ska vidtas för dessa att målsättningar ska uppfyllas. Dessa redovisas nämligen till 9/10 inte.
Miljöpartiet kräver dessutom att utsläppsminskningarna enligt 202020 (som med alliansregeringen är 40%) ska ske i Sverige. Sverige står för sammanlagt mindre än 0,2% av de globala koldioxidustläppen. Det är vad som finns att spela om.
Vilka åtgärder kan då tänkas komma ifråga?
Förbud eller skyhög skatt för privatbilism. Det blir dyrare och svårare att leva i den del av Sverige som saknar tunnelbana. Hur påverkar det samhälleskonomin, måntro? Arbetsutbudet? Företagens förutsättningar att verka?
Förbud eller skyhög skatt för lastbilstransporter leder till dyrare, mycket dyrare med handel. Hur påverkar det tillväxten? Människors möjligheter att jobba och driva företag. (Detta är ju – ska sägas – redan ett redovisat förslag i den rödgröna kilometerskatten.)
Förbud eller skyhög skatt för att använda entreprenadmaskiner. Hur påverkar detta de redan höga kostnaderna för att bygga bostäder och annat? (Hur mycket dyrare skulle anläggning av snabbjärnväg bli?)
Förbud eller skyhög skatt för att köra skogsmaskin. Biomassa är ju tänkt att ersätta olja och kol, men hur ska den kunna vara ekonomisk om man inte kan avverka skogen. Skogsindustrin drabbas också mycket hårt av kilometerskatten. För att komma ner i Miljöpartiets ”mål” är det dessutom biomassa tveksamt. Det släpper ju ut koldioxid vid förbränning, även om de på sikt ingår i kretsloppet. Och enligt Maria Wetterstrand verkar det ju vara mer bråttom än så?
Förbud eller skyhög skatt för att bruka jordbruksmaskiner. Traktorer bränner dieselolja och vänder upp jord vid vid harvning och plöjning som leder till markrespiration och utsläpp av växthusgaser. Sannolikt skulle all kommersiell odling i Sverige behöva upphöra i Sverige, till stor sorg för alla oss som älskar svenska tomater. Eftersom vi antagligen ändå inte kommer att sluta äta, måste vi istället importera maten.
Köttskatt. Skyhöga köttpriser är väl kanske det enda som skulle fungera någorlunda. Det finns dessutom ett kongressbeslut för köttskatt från Miljöpartiet, så man får anta att det ligger närmast till hands, trots motsatt besked från Wetterstrand i utfrågningen.
Förbud eller skyhög skatt för stålindustrin. Som blir tvungen att lägga ner. I Sverige. Produktionen, jobben, intäkterna och koldioxidutsläppen flyttar från Sverige. Problemet löst, enligt Miljöpartiet.
Förbud eller skyhög skatt för pappersindustrin. Se stålindustrin. Måste kännas kul för metallarna och pappersarbetarna som genom sin fackavgift dessutom sponsrar eländet med mångmiljonbelopp.
Miljöpartiets fantasimål är inte bara löjliga. De är allvarligt skadliga för samhällsekonomin. Nu tror jag i o f s inte att de verkligen vill allt ovan, men ska de envisas med en huvudlös och världsfrånvänd uppfattning om vad som ska uppnås är det där vi hamnar.
Ett alternativ är ju att ha en målsättning förankrad i verkligheten.
Läs även Per Ankersjö.

Höga skatter är skadliga för ekonomin – och därmed för välfärden

Gårdagens debatt kom att innehållsmässigt bli ganska typisk för detta val. Mona Sahlin försvarade sig bra och visar varför hon är statsministerkandidat. Ganska imponerande att stå upp och leverera sitt regeringsalternativs infallsvinklar med full kraft, trots att det är motigt för dem. Beundransvärt.

Icke desto mindre bygger deras retorik på en grov förenkling. Eller ett utelämnande av sanningen, kanske man skulle kunna säga.

När de ställer skattesänkningar (eller stora skattesänkningar för dom riiika, som de säger) mot välfärden låter detta vid en grund jämförelse kanske rimligt, men skattesänkningar är helt nödvändiga för att vi ska kunna klara välfärden framöver.

För att få mer resurser till välfärden krävs antingen att skatten höjs, eller att fler är med och betalar skatt. Eftersom vi redan har världens högsta skatter – och det faktum att höga skatter är skadliga för företagandet, som i sin tur påverkar möjligheterna till att fler är med och betalar skatt, är det senare alternativet det enda rimliga för Sverige.

Tänk dig en småföretagare, kanske en byggare, som har bra orderingång. Han eller hon skulle behöva hjälp och känner faktiskt en riktigt bra person, som är intresserad. Vederbörande har gått mellan ströjobb, men ägnar sig huvudsakligen åt arbetslöshet och uppbär a-kassa. Tillsammans med någon liten rostfri slant från en kompis som har byggfirma då och då, räcker pengarna till livets nödtorft, även om det naturligtvis skulle vara bättre att ha ett jobb.

För att acceptera jobbet utan att gå ner i praktisk ersättning, vill vår presumtiva anställde ha en viss lön per månad för att jobba hos vår småföretagare. För att ge han eller henne den lönen behöver arbetsgivaren betala detta plus skatter – löneskatt och arbetsgivaravgifter. Ju högre skatterna är – desto högre blir kostnaderna för att ge någon den lön som begärs.

En avsevärd kostnad, och en viss risk. Det kommer att ta ett tag innan den nya medarbetaren kommer fullt ut in i jobbet, men det är en investering som företagaren nu är beredd att ta.

Eftersom denne själv har fått sänkt skatt så har resurser frigjorts. Han eller hon behöver helt enkelt inte ta ut lika hög lön från bolaget för att leva sitt liv. Med den lägre skatten har expansionsutrymme skapats och genom den lägre skatten är kostnaden att anställa lägre på marginalen. Det kan mycket väl vara denna skillnad i kostnader som gör att företagaren väljer att anställa istället för att kanske köpa en ny maskin.

Utan skattesänkningarna för de riiiika hade expansionsutrymmet aldrig skapats och det hade varit flera tusen kronor dyrare att välja att anställa.

Räkna ut ditt jobbskatteavdrag här och lär dig mer om skatter på ekonomifakta.se.

Om en politik för en bättre mat- och dryckeskultur

Jag blev nyss intervjuad av tidningen Livets Goda för webbupplagan, med anledning av mitt engagemang i politiska frågor som har betydelse för den svenska mat- och dryckeskulturen.

Vi talade naturligtvis en hel del om gårdsförsäljningen, men den kanske allra viktigaste frågan för svensk mat är skattepolitiken.
Centerpartiets förslag om halverad restaurangmoms är ett viktigt steg i rätt riktning.
De galet höga skatterna på arbete påverkar alla tjänsteföretags möjligheter att existera i Sverige och restaurangerna är inget undantag.
När den största delen av det du tjänar på ditt arbete går bort i skatt lönar det sig bättre att servera sådant som kräver minimalt med arbete.
För en kvalitetsdriven bredd krävs att fler människor går ut och äter och inte bara köper hem pizza eller hamburgare.
Det krävs också en översyn över representationsreglerna som känns över måttan nattståndna. Drömmen om att få en trestjärnig restaurang i Sverige bygger till stor del på företagsrepresentationen.
Update: Nu ligger artikeln uppe

Stoppa vänsterpartiernas ungdomsskatt!

På plats i underbara sommarvisby börjar almedalsstämningen tillta.

Allianspartiernas ungdomsförbund skriver idag på SvD Brännpunkt om det orimliga i att höja arbetsgivaravgiften för unga, som vänsterpartierna vill.

En galen och orimlig politik som ofelbart kommer att leda till att ännu färre ungdomar får jobb.

Men det är klart, den som är bidragsberoende är ju kanske en trogen vänsterväljare…

Vänstern, möt en företagare – Företagare, här är vänstern

Hos Annie Johansson läser jag om företagaren Åsa Malmborg som startade ett företag för hushållsnära tjänster 2007.

Hon är – på goda grunder – oroad för vad som händer som vänstern vinner valet.
Entreprenörssjälen är inte mycket för att sätta sig till ro och hoppas på att andra ska lösa ens problem, varför Åsa startat ett upprop för att RUT-avdraget ska få vara kvar.
Men det är klart, vänstern tycker ju att Åsa och andra företagare är för många redan…

Centerpartiet sänker tjänstemomsen!

På väg mot en totalt sänkt moms på tjänster tar Centerpartiet nu initiativ till att sänka momsen på ett par tjänstebranscher, restauranger och frisörer. Två exempel på ofta hårt kämpande småföretagare som drabbas hårt av våra vansinnigt höga skatter på arbete.

Samtidigt ska även arbetsgivaravgiften och egenavgifterna för alla företag sänkas. Mycket välkommet förslag, som också är en viktig markering om att vi verkligen tror på företagarna och företagandet!
Skillnaden mot de rödgröna kan inte bli tydligare. Jämför med intervjun med Lars Ohly som jag skrev om igår… Den har verkligen skakat om. Även bland vänner som inte alls är politiskt intresserade är förvåningen och faktiskt även förfäran nästan överraskande stor!
Jag vet att många av dessa vänner röstat på Miljöpartiet förut och vänlig som jag är uppmärksammar jag dem naturligtvis på det beklagliga faktum att de faktiskt röstar på fotbollsälskaren/företagshataren Lars Ohly, om de röstar på Miljöpartiet detta val.
De rödgröna har ju som bekant bildat en allians som de trivs bra i och har lätt för att komma överens. T ex om att de vill skatta skiten ur företagare som ju ändå bara förtrycker proletariatet och förstör miljön hela dagarna…
Som om inte detta vore nog har vår partiledare, näringsminister Maud Olofsson, dagens DN-debatt om ungdomsarbetslösheten och ingångslöner.
Läs även Magnus Anderssons mycket läsvärda artikel i GP från häromdagen (som svar till det vanliga svamlet från SSU)

Inför ett rejält grundavdavdrag för företagare

På temat att vänstern inte förstår hur jobben skapas kan man också betrakta Ung Vänsters krav ”Ge oss jobb, Reinfeldt”.

Alltså, det FUNKAR inte så! Jobb är något som skapas i det ögonblick en säljare möter en köpare på arbetsmarknaden. Eftersom det är en marknad som snedvridits så pass genom lagstiftning, skattekilar och kartellbildning/facklig övermakt, fungerar den ganska dåligt.

Den är så pass trögrörlig att den inte förmår att svälja utbudsöverskotten när naturliga strukturomvanlingar sker och den är behäftad med strukturella hinder för de som är på utsidan att ta sig in på den.

Ett sätt att ta sig runt de institutionella problem som byggts in i arbetsmarknaden är att helt enkelt koppla förbi den. Istället för att söka en anställning söker du ett uppdrag som egenföretagare. Då råder plötsligt total frihet vad beträffar villkorsförhandling och den risk din köpare tar är begränsad till det projekt du har sålt in.

Det finns mycket som tyder på att det sättet att arbeta blir allt vanligare i framtiden, eftersom ytterst lite tyder på att nödvändiga reformer för arbetsmarknaden kommer att kunna genomföras. Det är i princip bara Centerpartiet som med full kraft driver frågan.

Mot bakgrund av detta blir Centerpartiets program för förbättrade förutsättningar för företagande ännu viktigare.

Det är kanske en hård sanning att tugga i sig för den samlade vänstern, senast företrädd av Grön Ungdoms båda språkrör på Politikerbloggen, men jobben kommer inte komma flygande till dig som nystekta sparvar. De går heller inte att skapa – åtminstone inte långsiktigt hållbart – från politiskt håll. De måste komma naturligt av att utbud möter efterfrågan på den privata marknaden. Politikens roll är att optimera förutsättningarna för att detta ska ske.

Karl Malmqvist svarar de båda språkrören väl i en artikel som märkligt nog inte togs in på Politikerbloggen. Mycket läsvärt är det hursomhelst.

Den största kostnaden många tjänsteföretag har är skatterna. Att fokusera på skattesänkningar på det sätt som Centerpartiet gör bland de 17 punkterna är glädjande och lovvärt och jag skulle gärna se att den 17:e punktern – den om schablonavdrag – blir ett rejält ökat grundavdrag för företagare.

Tänk om du kunde få tjäna så pass mycket att du överlever innan du måste börja betala för andra? Säg 100 000:-… En ansenlig summa att budgetförhandla om, men det skulle skapa förutsättningar för tusentals människor att börja bygga sitt eget företag och sin egen trygghet.

Läs även Per Ankersjö, Magnus Andersson, Oscar Fredriksson, Johan Pettersson och Magnus Persson.