Systemet spelat ut sin roll

Per Ankersjö skrev igår på SvD Brännpunkt om att Systembolagets tilltänkta satsning på hemtransport är ett uttryck för att systemet spelat ut sin roll. Och jag håller med.

Värden förändras, vare sig vi vill eller inte, och på söndag ska vi på centerstämman behandla en motion om att omdefiniera systembolagets roll till att bli en kontroll-, tillstånds-, och utbildningsresurs för de företagare som vill sälja alkoholdrycker.
Jag hoppas att stämman antar motionen.
Den och alla andra motioner finner du här.
Läs även Albin Broman.

Systemmonopolets enga argumentation har många brister

Just nu rullar en mångmiljonkampanj för systembolaget på tv och i andra medier. Budskapet är entydigt: Systemmonopolet är ett bra system.

För det första håller jag inte med i sak. För det andra är det ytterst tveksamt om det kan vara Systembolagets uppgift att opinionsbilda i egen sak. De som styr systembolaget och har sin utkomst därifrån måste dessutom ses som i allra högsta grad jäviga.

Låt oss granska grundtesen. I reklamfilmen hävdas att privatägda försäljningsställen av alkoholhaltiga drycker skulle innebära att man försöker prångla på köparna mer alkohol och att detta skulle leda till fler alkoholskador i samhället.

Förutom det uppenbara principiella argumentet om individens frihet och ansvar, saknar inte ansatsen allvarliga tillkortakommanden.

Vad man än tycker om detta kan det väl på allvar inte vara systembolagets åsikt att något som helst problem kan finnas med att en person som konsumerar en flaska vin per år fördubblar sin vinkonsumtion?

Många äldre borde ta sig ett glas då och då, men kan ha såväl fysiska som gamla nedärvda moraliska hinder mot att uppsöka en systembutik.

Privata företag vill tjäna pengar, det stämmer, men det är inte nödvändigtvis så att detta behöver ske genom att erbjuda konsumenten 3 fyllor till priset av 2. Det kan lika gärna vara så att man försöker konkurrera med kvalitet eller specialisera sig på sådant som är svårt att få tag i.

Tesen bygger på en syn på företagare som skrupelfria, giriga och allmänt onda. Som något den stackars enkla människan måste skyddas ifrån. Det är OK att tycka så om man är socialist, men det kan knappast vara en syn som kan ligga till grund för en borgerlig politik?

När det gäller rabatterbjudanden och annat som systembolagets åsiktskampanj nu försöker skrämmas med, finns det ju faktiskt ingenting som hindrar en restriktiv lagstiftning om marknadsföringsregler i och utanför butiken, oavsett upplåtelseform.

Jag är själv väldigt intresserad av mat och dryck och har många vänner som också är det. Några av dem har drömmar om hur en vinbutik skulle kunna vara och hade vi levt i ett annat land skulle någon av oss säkert gjort verklighet av sådana idéer och startat en butik som på ett bättre sätt än andra tillhandahåller goda droppar på flaska.

Men i Sverige är man med en sådan affärsidé i praktiken belagd med näringsförbud. Det är enligt min mening lika orättvist som onödigt.

Bygg din egen trygghet – börja spara!

Det här med spel är lustigt. Jag har funderat en hel del på det. Svenskarna är ett spelande folk. Allt från trav till Lotto. Samtidigt är vi kanske det folk i den rika världen som sparar allra minst. En tredjedel av oss har inte en sekin eller mindre än 10 papp sparat, ca 40% av oss tycker att 50 000 är tillräckligt att ha på banken.

När vi får en slant över köper vi platt-TV, Canada Goosejackor eller åker till Thailand. Vi är liksom vana vid att tryggheten som alla människor söker tas om hand av någon annan. Facket, staten eller jultomten.

Samtidigt drömmer de flesta av oss om saker som kostar mycket pengar. En båt, ett sommarställe, en lyxig lägenhet eller kanske att vara ledig ett halvår och bestiga bergen i Peru?

Dessa drömmar tror vi oss inte förmögna att förverkliga själva. Vi ser inte kopplingen mellan hårt arbete i kombination med sparande för att bygga upp möjligheten till att göra det vi önskar. Istället för att spara spelar vi Lotto. Man lämnar in en kupong och drömmer en eftermiddag eller kanske ett dygn innan man konstaterar att man inte vann den här veckan heller.

Och statisktist sett är ickevinsten naturligtvis det väntade utfallet. Chansen att vinna på lotto är 1 på ca 6,8 miljoner.

Häromdagen skrev jag om något vettigare att göra för de pengar man lägger på fackavgiften: Fondsparande. Det gäller ju faktiskt även de pengar du skänker Svenska Spel varje vecka.

Jag förstår absolut meningen med att spela. Det är spännande och det är kul att spela tillsammans och dela glädje av en eventuell vinst. Men är det drömmar du vill förverkliga är det en synnerligen ineffektiv metod. (Tvärtom vad den mycket intensiva reklamen från Svenska Spel gör gällande.)

En vanlig lottospelare fyller en kupong. Nuförtiden är det dessutom två dragningar i veckan. Är du med på båda blir det 144:- per vecka och alltså 576:- per månad man lägger på spel.

Skulle du istället lägga samma pengar på fondsparande är vinsten garanterad. Om man räknar med att börsen följer sin genomsnittliga historiska utveckling kommer du ganska snabbt komma upp i ganska bra pengar.

Säg att du började med detta 2001. I år skulle dessa pengar ha växt till hundratusen kronor! (Räkna själv här.)

Är det en miljon du behöver? Lägg lottopengarna på samma fonder så tar det 27 år. Kanske känns som en lång tid att vänta, men jämför med alternativet: Om du spelar en full lottokupong i veckan får du räkna med att spela i 11 000 år innan du har vunnit. (Du har då dessutom hunnit betala 9 311 000:- )

Folk som spelar på trav brukar lägga ännu mer. 300:- i veckan är inte ovanligt. Inte heller 500:-. Och sätter man V75:an är det oftast inte särskilt stora vinster. Är det 100 000:- får man vara ganska nöjd. Lägg samma femhundring i veckan på fondsparande istället = du har dina 100 000:- på tre och ett halvt år! (Och en miljon efter 16 år och 6 mån.)

Som sagt förstår jag naturligtvis tjustningen med spel, men ska man spela gör man klokt i att välja någon annan leverantör än Svenska Spel – denna dubbelmoralistiska skattemaskin.

Som EU-medborgare får du spela på vilket Europeiskt spelbolag som helst! Tro inget annat. Du är på inget sätt lagligen hänvisad till statens monopolist. Ta reda på vilken leverantör som ger dig bäst villkor och spela där.

Ladbrokes rekommenderas, liksom Unibet och Betson, som alla ger dig som spelare mer tillbaka än vad Svenska Spel gör.

Ett annat alternativ är Premieobligationer. På dem har du en garanterad avkastning plus en spelvinstchans.

Men bäst, säkrast och snabbast är fondsparande.

Börja bums, hur lite du än kan avsätta. Sparande är alltid bättre än inget sparande, även om det bara är en hundring i månaden. Över tiden blir det stålar!

Gårdsförsäljningsförbudet ett tillväxthinder

Centerpartiets gruppledare i riksdagen, Roger Tiefensee, svarar idag på SvD Brännpunkt Bengt Westerberg, som tidigare på samma debattplats hävdade monopolets förträfflighet och att gårdsförsäljning var en säker väg till ragnarök.

DN’s debattsida berättar Carl Jan Granqvist och Hans Riese det självklara att förbudet mot försäljning kraftigt hämmar de små dryckestillverkarnas konkurrenskraft. Detta utan att ha någon som helst effekt på hur mycket svenskarna dricker.

Systemmonopolet är en kvarleva från en svunnen tid. Ett annat Sverige som till kultur och ekonomi var isolerad från övriga europa. En tid då Italienare var lite läskiga och Spanien ansågs exotiskt. Så är det inte riktigt längre.

Jag kan förstå en total avreglering kanske upplevs alltför omvälvande för att vara politiskt möjlig på kort sikt, men låt för bövelen åtminstone hårt arbetande svenska företagare få sälja sina produkter!

Läs även Ankersjö.

Konkurrens på spåret

Deutsche Bahn tänker ge SJ en match när monopolet äntligen faller. Med nya fina tåg, punktlighet och hög service ska man vinna resenärernas hjärtan. Inte mig emot!

En formulering kring avregleringen väcker dock funderingar. Om flera tågföretag konkurrerar om en slot ska Banverket ge tillståndet till den som ”ger störst samhällsnytta”. Vad är det för trams?

De får väl buda mot varandra! Den som betalar mest får köra sitt tåg… Men det kanske är det som är ”samhällsnytta”? Hursomhelst skulle detta må bra av att förtydligas.

Själv drömmer jag om nattåg till Bryssel. Tänk att kliva på vid 18-tiden på Stockholms C, käka lite i restaurangvagnen. Förbereda följande dags möten, gå och knoppa, för att sedan vakna upp på Midi.

Göra det man ska och sedan iterera samma process i andra riktningen framåt kvällningen samma dag.