Statliga pekpinnar känns inte så (C)

Gårdagens stora snackis var Centerpartiets jämställdhetsgrupps utspel om kvoterad föräldraförsäkring. Själv är jag inte så där vidare värst engagerad i just den frågan, men nog tycker jag att föräldrarna ska kunna komma överens själva hur de vill dela upp sin föräldraledighet.

Det tycker även partiledarkandidat Annie Lööf, som skriver på Aftonbladets debattsida att kvoteringen inte är förenlig med Centerpartiets valfrihetsideal.
Och jag håller med. Statliga pekpinnar om hur människor lever sina liv hör bättre hemma i andra partier.
Läs även Skånskan om saken.
Läs även Expressens Sidan 4 där flera tunga centerföreträdare, med Lena Ek i spetsen, nu öppet deklarerar sitt stöd för Annie Lööf.
Update: Jag ser nu att Bertil Fiskesjö är en av undertecknarna till artikeln till Annie Lööfs stöd. Det är verkligen fantastiskt av en kandidat att kunna samla centerrörelsen så brett, från de unga entusiastiska till de fullvuxna kloka.


Update II: Det märks att partiledarstriden nu är i full gång. I Aftonbladet uppmärksammas att Annie nu klivit in i racet och Lena Mellin skriver väldigt fint om Centerpartiets process.


I Dalarna tar en grupp starka lokala centerledare till orda för Annie Lööf.

60 meter högklackat på kullersten

Årets kanske mest spektakulära Almedalsevent står goda vännen Elisabeth Thand Ringqvist (vanligen kallad ETR) och den Centeranstrukna bloggen Jämställd.se för.

Sprintlopp. 60 meter på kullersten i högklackat! Priset är ett par sinnessjukt dyra skor. :-)

Tisdagen den 6 Juli kl 17 smäller startskottet av på Strandgatan i Visby. För mer info och anmälan, kolla på ETR.nu.

En intervju som nog tog en oväntad vändning

Detta är visserligen yesterdays news, men jag bara MÅSTE kommentera Sanna Raymans ledarblogginlägg från i fredags.

Paolo Roberto ÄGER en stackars reporter angående feminism (som han är emot) och jämställdhet (som han är för).

Man kan tycka att det är lite egendomligt att en gammal boxare framstår som så oerhört skärpt jämfört med den unga säkerligen grundligt genusutbildade journalisten, men han ger faktiskt förklaring även på det i intervjun:

Reportern:

”- Oj oj oj, alltså jag blir lite upprörd nu, fast jag tror att vi ska lämna det här ämnet.”
Roberto:
”- Nänä, jag kan diskutera det med dig när du vill för jag har rätt! Och jag ser ju det bara på dina händer nu att du blir upprörd. Det är för att du jobbar på Sveriges Television och här tycker alla som dig och så går du ner på fiket här och så tycker alla som dig och så diskuterar man aldrig saker fullt ut och man möter aldrig folk som tycker annorlunda och då blir man bara cementerad i sin idé om hur saker och ting i världen ska vara och det är inte bra. Det är farligt för Sverige.”

Och precis så är det. Politiskt korrekta teser om t ex feminism ifrågasätts nog aldrig. Och förväntas aldrig ifrågasättas, men faktum är att Paolo Roberto gör ett så bra case av sin ”exotiska” åsikt att intervjuaren liksom under tiden fattar att hon har så fel fast hon i hela kroppen vet vad man förväntas tycka. Det är givetvis massivt frustrerande. Och kul att beskåda! :-D

Där det tänks lika tänks det ju liksom inte så mycket.