Vänsterns skuld i FRA-frågan

Bloggen Bent är förbannad på att vänstern kommer undan väldigt lätt med sin skuld i hela FRA-eländet. Med all rätt.

Bent påtalar konstitutionens brist på medel att stoppa lagar som underminerar medborgarnas fri- och rättigheter. En brist som hör samman med vänsterns prioriteringar i grundlagsfrågor.

Socialdemokraterna har inget intresse i att medverka till än ändring, och varför skulle de det? Regeringsformen är ju konstruerad för dem. I 1968 års riksdag hade man egen majoritet. Hela grundlagskonstruktionen var naturligtvis tillkommen för att göra det smidigt att regera för vad man då trodde skulle vara Regeringspartiet för överskådlig framtid.

Man får inte heller glömma att lagen är en konstruktion som kom till under socialdemokratiskt styre, utan protester från vare sig vänsterpartiet eller miljöpartiet.

Men det är ju lätt att snacka.

Ny konstitution nödvändig

Igår diskuterades konstitutionsfrågor på Liberala Gruppen. Ett oerhört intressant möte i svallet från DN Debattartikeln häromdagen, där allianspartierna + miljöpartiet föreslog en rad intressanta nyheter för att sätta fart på vår demokrati.

Nils Karlsson från Ratio hade ett mycket intressant anförande där han förklarade en hel del av vår nuvarande grundlags ganska allvarliga tillkortakommanden.

Självklara rättigheter i en demokratiskt stat som t ex äganderätt saknades helt fram tills dess att eu-medlemskapet framtvingade en ändring.

Synen på grundlagen är urvattnad och inte någonting som vare sig domstolar eller förvaltning tar på särskilt stort allvar.

Flera problem bärs fram, men det som sitter kvar tydligast i minnet är den exempellösa maktkoncentrationen (läs Ann-Marie Pålssons artikel om det). Genom att institutionellt samla all makt hos ”folkets främsta företrädare”, har folket i praktiken också berövats det mesta av makten.

Riksdagsledamöter i opposition har inga, eller mycket små, möjligheter att påverka. Åtminstone inte utan att majoriteten bjuder in dem för blocköverskridande överenskommelser. Majoritetens riksdagsledamöter fungerar idag i mångt och mycket som ett regeringens transportkompani.

Makten är i huvudsak samlad kring statsministerns stab och det är problematiskt av en rad orsaker.

Det kommunala självstyret är i praktiken utraderat (trots formuleringar i nuvarande grundlag).

Skatteutjämningen är ett fragrant grundlagsbrott. Kommuner FÅR inte enligt den lägga pengar på annat än den egna kommunens verksamhet. Genom skatteutjämningssystemet tvingas de av staten att lämna ”koncernbidrag”.

Socialdemokraternas kritik genom Morgan Johansson upplevs som nyvaken och osaklig. Antagligen är de lite griniga över att vara sidsteppade i detta. Även om en bred enighet är centralt i grundlagsfrågor, måste sossarna nog vänja sig vid att alla inte alltid dansar efter deras pipa. Ibland kommer det faktiskt bättre saker från andra håll och då borde man vara stor nog att stödja det.

Konstitutionella frågor är naturligtvis ytterligt komplicerade, men någonstans måste vi börja.

Den nuvarande situationen är onödigt dålig och gör politiken sämre än vad den skulle behöva vara.

Update: Uppmärksam läsare tillför ny kunskap i ämnet, varvid stycket om äganderätt har ändrats. Misstaget är helt och hållet mitt och springer ur en undermålig tolkning av kluddriga anteckningar från gårdagens begivenheter.

Det kommer antagligen begås fler misstag på den här bloggen till och från, så är man känslig mot sådant rekommenderar jag istället t ex Bloggen Bent, som alltid är väl underbyggd.