Jag avlivar fyra främlingsfientliga myter

Hur ska vi kunna integrera invandrare på ett framgångsrikt sätt i Sverige?
Som jag tidigare har skrivit leder begreppet ”integrationsproblem” tanken åt fel håll. Vi pratar inte om ”svenskproblem” när en infödd rågblond står utanför samhällets olika gemenskaper.

Integrationsproblem är arbetsmarknadsproblem, och behöver lösas med arbetsmarknadsreformer. Det är i reformer för fler arbetstillfällen, lättare att anställa och billigare att starta och driva företag lösningarna finns, för att fler oavsett hårfärg eller religion ska integreras i samhället.

För att kunna ha en verklig integrationsdebatt – med fokus på arbetsmarknadsreformer – behöver vi därför avliva en rad främlingsfientliga myter som har tillåtits dominera och tränga ut de viktiga frågorna. Om detta skriver jag i dagens Expressen.

För övrigt tycker jag att vi ska sluta att prata om ”andra generationens invandrare”, det är ett absurt begrepp. Alla som föds i Sverige är, enligt i varje fall mig, svenska. I USA pratar man om first generation american - på tal om det där med gemenskap.

”Svaret på vold er enda mer demokrati, enda mer åpenhet, men aldri naivitet”

Det är svårt att skriva något som betyder något och som samtidigt inte känns helt banalt, med anledning av de fruktansvärda händelserna i Norge.

Mycket klokt har sagts kring detta, men jag tror att Markus Uvell uttrycker det bäst på Newsmill: ”Sanningen är att fruktansvärda saker kommer att fortsätta hända då och då…”
Inget öppet samhälle kan bygga bort alla risker. Fria människor är fria att tänka även destruktiva tankar. Tydligen har den svenska justitieministern, Beatrice Ask, sagt att det nu är läge att överväga mer övervakning på nätet. Mycket sorgligt och en flat kapitulation inför det fria samhällets motståndare.
Lärdomen kanske istället borde vara att en kompetent, effektiv och lokalt belägen poliskår hade kunnat ingripa snabbare och kanske inte hindrat tragedin, men minskat dess omfattning betydligt.
Pinsamt och ledsamt är också Sverigedemokraternas skamlösa försök att plocka billiga poäng på katastrofen. Den enda trösten är väl att deras neddragna brallor skapar avsmak för en och annan potentiell sympatisör.
Lika usla som SD är, lika stor visar sig Jens Stoltenberg. ”Vedergällning genom mer demokrati” platsar bland de bevingade ord som uttalats av historiens största politiska ledare.

Långsiktiga åtgärder mot extremistiskt våld

I fredags byttes en god stämning kring Donners plats mot en mer hotfull dito.

En av almedalsveckans höjdpunkter är att träffa politiska motståndare för mikrodebatter, trevliga samtal och små ögonblick av samförstånd. Men det gäller naturligtvis bara så långt man kan vara överens om det demokratiska ramverket. Extrema grupper suger ut alla möjligheter demokratin erbjuder för att motverka densamma.

Så länge nynazismen mest bestått av finniga mobboffer och knäppa gamla gubbar har den i mina ögon varit helt ofarlig. Så länge texterna i deras tossiga pamfletter mest bestått av särskrivningar, stav- och meningsbyggnadsfel har det inte funnits anledning att ta dem på allvar.

Något verkar dock ha hänt. Till en ljudkuliss av ett avlägset men ständigt närvarande rotorsmatter, drog en grupp kåkfarare – hånleende åt dem som tackade nej till deras numera hjälpligt språkligt korrekta tidning – omkring i Visby och verkade njuta av att känna sig sedda.

(Hjalmar Söderberg förklarar lite varför i Doktor Glas: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”)

Jag gör på inget sätt anspråk på att fullt ut förstå deras mer än lovligt pundiga ideologiska ”teoribildning”, men det som i det närmaste kan beskrivas som ”rasanalys” är egentligen en karbonkopia på vänsterns ”klassanalys”, med en ‘sök och ersätt’ på klass/ras.

Precis som för vänstern delas människor in i grupper, varav den ena alltid har rätt och den andra alltid fel. Att det hela faller på sin egen orimlighet verkar inte störa någon av dem. I idévärlden är allt perfekt och med tillräckligt bruna/röda glasögon passar det mesta in i deras respektive modeller.

Nynazismen är ett allvarligt hot och ska tas på största allvar. Detsamma gäller deras motsvarigheter på den andra extremen.

Enligt en rapport från SÄPO och Brottsförebyggande rådet som presenterades igår visar det sig att den politiskt motiverade kriminaliteten är nästan lika stor från vänsterhåll. Detta är ingen nyhet för alla som någon gång läser en tidning eller har oturen att hamna ivägen för våldsvänsterns framfart.

Stora delar av det svenska etablisemanget har sina politiska rötter i samma mylla som dessa galningar, vilket möjligen kan förklara att vänstervåldet länge har omskrivits som mindre allvarligt än nynazistiskt dito.

Det är naturligtvis lättare att tolka vänstervåldet som ett uttryck för en i grunden ofarlig ungdomlig frustration, när man själv deltog i manifestationer mot kapitalism och USA i sin ungdom. Att man liksom ser de marxistiska slagorden som något kanske inte rimligt, men ändå i grunden fint.

Lek med tanken att det hade varit tvärtom… Att mer än hälften av den svenska journalistkåren i sin ungdom varit med i någon nynazistisk organisation och deltagit i för den saken motiverade politiska manifestationer. Hur skulle det ha påverkat rapporteringen om Sverigedemokrater och värre?

Det är onekligen dags att ta tag i den här inte särskilt trevliga utvecklingen, men det finns – tråkigt nog som vanligt i politiken – inga quick fix. Vad det handlar om är tre grundläggande saker:

1. Skolan. Med bättre utbildning blir ungarna bättre rustade att se extrema politiska rörelser som de är.

2. Föräldraansvar. Acceptera för fan inte att ungdomarna börjar halka iväg. Kan de inte hantera sin frihet på ett ansvarfullt sätt krävs inskränkningar i den friheten. Om det går så långt som polisanmälningar är det chips, cola och tonvis med videofilmer tillsammans med minst en av föräldrarna (och gärna polarna) som gäller på helgerna.

3. Polisen och rättsväsendet. Polisen har blivit bättre på att hantera vänstervåldet. Göteborgshändelserna gav dyrköpta erfarenheter, men som verkligen utmynnat i helt nya och långt mer effektiva metoder.

Man önskar att samma utveckling kunde ske när det gäller att beivra den brottslighet som ändå slinker igenom. När något blir rättssak är det för en normalt funtat ungdom det värsta som har hänt. Man vet vad man har gjort och man tror att man kommer att få sota för det. Vad händer med en ung människas syn på rättssamhället när utredningen sedan läggs ner utan vidare?

Vänstervåldet förvånar ingen

Det är väl ingen som är förvånad över att den ”fredliga demonstrationen” spårade ur?

Demonstrations-”ledningen” spelar oförstående inför haveriet, men måste naturligvis räknat med extremisternas ständiga hänfallenhet till våld och skadegörelse. Något man måste ha räknat med och vägt in i beslutet att genomföra ”manifestationen”.

Mohannad Yousif som företräder ”stoppa matchen” betraktar hur våldsmännen går löst på polisbilar, kastar slangbomber och skjuter raketer mot folk (och hur en demonstrant försöker sparka huvudet av en man som försöker hindra honom från slå sönder en polisbil). Efter detta väljer Mohannad att fortsätta att ”mana till folkfest”.

Man kan ju undra vad som skulle vara huvudnumret i en vänsterns ”folkfest” mot fem Israeliska idrottsmän om de fick tag i dem?

Våldsamheter igen på stadens gator

Sitter och försöker jobba, men störs av en helikopter som hovrar över hustaket. Huliganpacket är nämligen ute och ställer till bråk. Naturligtvis med ungdomlighetens blinda självberättigande i högsta hugg.

Det finns inget ädelt i att kasta sten på polisen. Varför de ägnar sig åt dylika nidingsdåd saknar alla rimliga syften, förutom att de tycker att det är roligt och spännande. De borde få känna efter hur roligt och spännande det är i fängelse. Det är där våldsverkare hör hemma.

För ordningens skull kan tilläggas att de som vill marschera omkring och fira Karl XII oftast är utrustade med våldsamma, vansinniga och vämjeliga idéer som är svåra att dela för folk utan diagnos, men det är faktiskt lagligt att fira gamla kungars dödsdagar hur nipprigt det än kan verka.

Det bästa man kan göra för att motverka spridningen av sådana idéer är att låta dess företrädare berätta om dem så mycket de orkar.

Extremvänsterns äckliga och olagliga manifestationer gör att deras utsedda motståndare lättare framstår som relativt sett mer smakfulla än vad de egentligen är.

Hoppas att polisen ingriper fast och försiktigt och att alla våldsverkare, oavsett påstådd politisk motivering, grips och lagförs som de brottslingar de är.

Längre straff för våldsbrott kanske?

Läser på bloggen Svensson om att ungdomsvåldet fortsätter. I helgen misshandlades fyra personer av gäng som använder någon slags perverterad politisk motivering till att vara ute och ställa till med bråk.

Jäkligt trist, men det verkar väl finnas ett visst hopp för att blir gärningsmännen gripna och lagförda.

Dessvärre blir våldsbrott väldigt milt bestraffade. En del gör gällande att hårdare straff inte bidrar till minskad kriminalitet för att det inte avskräcker kriminella från att begå brott. Det kan kanske stämma, men det är ju samtidigt så att man inte misshandlar folk på stan så länge man sitter inne.

Människor som gång på gång gör sig skyldig till misshandel kommer ju liksom inte att göra det lika ofta om de sitter inne längre varje gång det sker. Ett rent matematiskt faktum.

Våldsförhärligande med klasskampsförtecken igen

”Jag vill inte ha någon Saltsjöbadsanda, jag vill ha en blodig och våldsam klasskamp.”

Den typen av citat kommer oftast från någon långt ut på vänsterkanten, men denna gång är det en jävla idiot från den andra extremen som ventilerar sina sjuka åsikter offentligt.

Axel Bringéus anser tydligen att det fortfarande i vårt samhälle, där så gott som alla både arbetar och äger kapital, inte bara existerar klasser utan också att han genom en klasstillhörighet skulle vara ”finare” än andra.

Detta är ett människoförakt som är fullständigt oacceptabelt och det är lika vidrigt som när extremvänstern vill ha en blodig klasskamp.

Tar KRAFTIGT avstånd!!!

Update: Det ska sägas att uppgifterna är tidningen Resumés och kanske bör tas med en nypa salt. Detta kan vara fråga om missförstånd, eller kanske väldigt dålig humor. Även om det skulle vara så kan man inte häva ur sig vad för skit som helst.

Bortskämda medelklassungar leker krig

Så har våldsvänstern givit nynazisterna ytterligare en oförtjänt pr-seger.

Det är i sig oförsvarligt att starta bränder, men hur fungerar man som människa om man sedan hindrar räddningtjänsten från att släcka dem? Vad hade skolan man valde att sätta eld på för betydelse för någon slags politisk kamp?

Nassarna kunde nu lugnt och ordnat göra det de kom för, medan kommunisterna härjade hej vilt och vandaliserade, startade bränder, kastade sten mot polisen och brandkåren. Hur tror rånarluveaktivisterna att detta ser ut utifrån?

Kanske det är så att dessa snorgärsar faktiskt bara tycker att det är roligt och spännande att leka krig? I så fall kan ju beteendet vara någorlunda rationellt. Deras agerande har primärt en verkan och det är att de högerextrema får fler sympatisörer och med fler sympatisörer hos motståndarna blir det ju liksom mer krig att leka.

Det kanske inte är så dumt med allmän värnplikt ändå, så unga arga förvirrade fåntrattar får panga av sig lite på avlyst område.

Och det är väl bäst att skriva det, för annars har man nån stjärna kommenterandes om att jag på något sätt skulle stödja sopprötterna och deras förmenta sorg: Jag tar kraftigt avstånd från både höger- och vänsterextrema rörelser i alla deras former och tycker att alla vid sunda vätskor borde göra det.

Kapitalismens motståndare

Hallå kära läsare! Läs detta och fundera på om du håller med:

”För mig är kapitalism inte bara ett ekonomiskt system, eller “rättigheten att äga produktionsmedlen”. För mig är kapitalism en världs- och människosyn, ett synsätt där allt har ett pris och kan köpas för pengar. Ett system där folkhälsa är sekundärt, och företagens profit primärt. Helt enkelt ett samhälle där pengarna styr, och där människor kan gå över lik – bara det betalar tillräckligt bra.”

”Sänkta produktionskostnader sker ofta på bekostnad utav kvalitet och/eller miljön. Man kan “outsourca” tillverkningen till andra länder, vilket resulterar i att svenska arbetare förlorar sina arbeten och att varan tillverkas i ett land med långt ifrån lika utvecklad teknologi.”

Idag skriver Magnus Andersson om likheter mellan extremvänstern och extremhögen på fler sätt än bara när det gäller politiska metoder.

Citaten ovan kommer från en bloggare som tydligen är nazist och stolt och skriver på ett sätt som han själv antagligen upplever som intellektuellt. (extra roligt/läbbigt blir det när han i kommentarsfälten uppmuntras av sin mamma)

Galningar :-/

Det behöver ju faktiskt inte ha med politik att göra

Den minst sagt uppseendeväckande historien med Sverigedemokraternas ungdomsförbunds sambo som sägs blivit överfallen och bunden väcker många frågor.

Den första reaktionen var ärligt talat att detta måste röra sig om ett dåligt genomtänkt pr-stunt från Sverigedemokraterna själva. Men de opinionsmässiga konsekvenserna skulle ju vara enorma om det skulle uppdagas. Sanningen har ju liksom en tendens att komma fram förr eller senare.

Det är också svårt att se vad en politisk motståndare skulle tjäna på en dylik manöver.

Varför skulle det var så viktigt att skrämma en sådan figur till tystnad? Det kan ju inte under några som helst omständigheter vara värt den negativa publicitet som tilltaget skulle innebära för gärningsmännens eventuella egna politiska rörelse?

(För att inte nämna de straffrättsliga konsekvenserna för de inblandade.)

Det finns ett ytterligare alternativ och det är att detta inte alls har något med politik att göra. Att det rör sig om vanlig kriminalitet, helt enkelt. Det är mitt huvudspår, tills man vet mer.