Jag avlivar fyra främlingsfientliga myter

Hur ska vi kunna integrera invandrare på ett framgångsrikt sätt i Sverige?
Som jag tidigare har skrivit leder begreppet ”integrationsproblem” tanken åt fel håll. Vi pratar inte om ”svenskproblem” när en infödd rågblond står utanför samhällets olika gemenskaper.

Integrationsproblem är arbetsmarknadsproblem, och behöver lösas med arbetsmarknadsreformer. Det är i reformer för fler arbetstillfällen, lättare att anställa och billigare att starta och driva företag lösningarna finns, för att fler oavsett hårfärg eller religion ska integreras i samhället.

För att kunna ha en verklig integrationsdebatt – med fokus på arbetsmarknadsreformer – behöver vi därför avliva en rad främlingsfientliga myter som har tillåtits dominera och tränga ut de viktiga frågorna. Om detta skriver jag i dagens Expressen.

För övrigt tycker jag att vi ska sluta att prata om ”andra generationens invandrare”, det är ett absurt begrepp. Alla som föds i Sverige är, enligt i varje fall mig, svenska. I USA pratar man om first generation american - på tal om det där med gemenskap.

Dags att ta farväl av (kd)?

Tänkte skriva något om Kristdemokraternas hållning i äktenskapsfrågan, men kom på att jag gjort det tidigare och har egentligen inget nytt att tillägga.

Vi har rätt att tycka illa om andra – även på dåliga grunder. Vi kan hylla vår egen moral och förakta andras. Vi kan till och med tala om det i privata kretsar och ondgöra oss över hur äckliga och onaturliga folk är som inte är som vi.

Personligen tycker jag också det ska vara tillåtet att predika om det i kyrkor.

Men gränsen går där man tar detta privata förakt och vill ha det som diskriminerande lagstiftning.

Om (kd) vägrar att följa med in i 2000-talet, får vi helt enkelt åka utan dem.