Annie Lööfs debattartikel väcker intresse

Annie Lööfs DN Debattartikel ger ett avsevärt genomslag i bloggosfären.

Centerbloggarna verkar överlag mycket positiva, liksom många andra. T ex Den hälsosamme ekonomisten skriver fint:

”Det är därför vi behöver ledare som Annie Lööf – som kan skjuta in nya perspektiv och ifrågasätta etablerade paradigm. Frihet, trygghet och hållbarhet är tre värdeord som inte bara bör leda Centerpartiet, utan även den samlade borgerligheten.”

Sverige- och Socialdemokratiska bloggare är dock negativa och tycker INTE att Annie ska bli partiledare.

Bloggroll

Kära bloggläsare!

Min bloggroll börjar bli ett dåligt samvete. Flera av de jag länkar till har förlorat sin aktualitet och det finns säkert ett stort antal som jag borde ha där i stället.
Vilka bloggar läser ni och vilka bör jag ha i min bloggroll?

(S)-företrädare förordar förebyggande mord

Alltså, man undrar ju om han är ironisk, men denne stjärna till s-bloggare verkar av allt att döma förespråka en svensk samverkan med den Israeliska säkerhetstjänsten för att ingripa mot ”potentiella terrorister” och få dem att ”explodera” innan de hinner skada någon annan.

Alltså, folk som kan bli brottslingar ska tas av daga innan brottet för säkerhets skull? Jo, man tackar… #hejrättssamhälle
Update: Inlägget verkar vara borttaget utan vidare notis…

Beautiful blogger award


Jag är normalt sett en smula skeptiskt inställd till bloggvärldens motsvarighet till hångelparty: Bloggkedjebrev som går ut på att skamlöst lovsjunga varandras förträfflighet.

Men – och det är ett stort men – nu blir jag apostroferad av hela två personer som jag respekterar djupt och tycker mycket om! Hanna Wagenius och Elias Giertz. Jag tackar så hemskt mycket för omnämnandet och levererar härmed.

Detta gäller:

* kopiera in awardbilden i bloggen för att visa att du har fått den (check)
* tacka och länka till den som nominerade dig (check)
* nominera sju andra bloggare och länka till dem
* berätta sju intressanta saker om dig själv

Johan Ingerö är en ständig källa till knivskarpa analyser och han angriper samhällsproblemen med en god portion humor. Vågar man hoppas på att återgången till gamla blogspotbloggen också innebär en återgång till forna tiders periodicitet?

Per Ankersjö bloggar bra och ofta. Det faktum att han är en superordförande i vårt centerdistrikt och numera även stadsmiljöborgarråd gör hans inlägg särskilt intressanta. Det är liksom inte bara fråga om fritt tyckande och tänkande, utan tyckande och tänkande som i högsta grad har konkreta konsekvenser för stockholmspolitiken.

Karl Malmqvist
bjuder på rättframma analyser baserade på nationalekonomisk vetenskaplighet på högsta nivå. Lärorikt och stundtals underbart underhållande.

Tokmoderaten Fredrik Antonsson har varit oerhört betydelsefull i valrörelsen. Hans blogg är en av de mest länkade och jag kan verkligen förstå varför. Med ett mustigt och lättillgängligt språk slår han tunga backhandreturer och hittar vinklar som får vänstergänget att springa från kant till kant.

Albin Ring Broman har seglat upp som en av de mest tongivande centerbloggarna. Ett bra exempel på hur en riktigt bra blogg är: faktastinn och länkad till källor, skarp och utmanande.

Merit Wager bloggar initierat, seriöst och alltid tänkvärt. Ofta skönt befriat från den politiska korrekthet och benägenhet till kollektiv indignation som så ofta genomsyrar svensk journalistik. Hennes mångåriga engagemang som medborgarnas flyktingombudsman gör henne unikt kompetent i flykting- och asylfrågor.

Erik Laakso är min absoluta favorit bland de Socialdemokratiska bloggarna. Det finns alltid en känsla av ärliga avsikter att utveckla tankar tillsammans med omgivningen och driva politiken framåt, till gagn för alla.

Jag är inte säker på att det finns så många som sju intressanta saker om mig själv, men jag gör väl ett försök:

* Har fuskat som yxsmiskare i diverse hårdrocksorkestrar
* Jag kan osunt mycket om flygmotorer
* Har tjänstgjort som korvgubbe i bandyrelaterade sammanhang
* Är mycket intresserad av mat och dryck och lägger en hel del tid, pengar och engagemang på smakupplevelser
* Jag driver ett litet skogsbruk
* När jag blir excentrisk miljardär tänker jag ägna väsentliga delar av dagarna till att bygga allmogebåtar.
* Jag sjöng på Zarah Leanders begravning.

Bloggtopplistan enligt P, L & C

Kent Persson uppmanar till bloggtopplistning! Ett kul initiativ tycker jag, och svarar här:

10. Annie Johansson är en superpolitiker. Hon gör allting rätt och syns och hörs i relevanta media med goda analyser på en hög nivå och har för vana att spegla allt på sin därför intressanta blogg.
9. Svensson är en vänsterblogg, vars ideologiska innehåll mestadels är ganska svårtsmält för en klassiskt liberal typ som jag själv. Det är dock i princip alltid mycket goda analyser bakom inläggen och argumentationen är hederlig. En bra och läsvärd blogg, helt enkelt, även om man inte delar slutsatserna.
8. Karl Malmqvist brukar jag kalla CUF’s chefsekonom. Alltid väl underbyggt, ofta mustigt och stundtals MYCKET underhållande.
7. Merit Wager har ett enormt engagemang i många saker. Inte minst mikroföretagarnas villkor. Med mångårig erfarenhet av aktivt arbete som Medborgarnas Flyktingombudsman kan hon asylprocessen bättre än de allra flesta och påpekar ofta på sin blogg de mycket allvarliga bristerna i rättsäkerheten förknippade med den.
6. När Magnus Andersson efterträdde superstjärnan Fredrick Federley var det väl ingen som räknade med att han så snabbt skulle fylla ut Fredricks väl indansade skor. Men redan några timmar efter tillträdandet stod Magnus i Aktuellt och försvarade friheten tappert och har fortsatt på det temat med finess och ackuratess!
5. Tokmoderaten Fredrik Antonsson måste nämnas i sammanhanget. Den kanske allra viktigaste elektroniska moderata valarbetaren med många läsare och hög fart på bloggen.
4. Per Ankersjö är vår distriktsordförande i Stockholmscentern. En ledargestalt utöver det vanliga och ett föredöme såväl genom sitt bloggande som på andra sätt.
3. Dick Erixon. Tja, vad säger man? En bloggandets bulldog. Smart, slagkraftig och i högsta grad en viktig opinionsbildare.
2. Johan Ingerö skriver nu på många fler ställen än på sin blogg, varför takten är något lägre än vad som vi under en period var bortskämda med. Icke desto mindre är det som skrivs alltid briljant! Mycket hjärta och hjärna och med en stilistisk förmåga som överträffar det mesta.
1. HAX är bloggkungen. En oehört viktig kraft för friheten som på senare tid har riktat in sig på ett något snävare fokus än vad jag skulle önska, men det är fortfarande magnifikt.
Det finns oerhört viktiga debattörer som visserligen bloggar, men som kommer ut mer i andra sammanhang. Johan Norberg, Fredrick Federley och Andreas Bergh bör nämnas.
Det finns också ”bloggar” som inte är lika mycket bloggar som mer allmänredaktionella enheter. Sådana är t ex Politikerbloggen, Alliansfritt Sverige och Svenskans ledarblogg.
Jag vill också nämna några bubblare som mycket väl kan få plats på nästa lista: ETR, Elkers, Anders Edwardsson, Hanna Wagenius, Anders W Jonsson, Sofia Arkelsten, Apelsineld, Albin Broman och Gustav Andersson.

I oerhört fint bloggsällskap!

Allas vår tokmoderat listar de politiska bloggarnas ”superstjärnor” och i sällskap av imponerande (och ibland irriterande) superbloggar nämns faktiskt även denna, peace, love and capitalismbloggen!

Man tackar för uppmärksamheten och inspireras att jobba hårdare för att kunna ge storheter som Alliansfritt Sverige och Björn Fridén en match.

Johan Westerholm är en sur gammal sosse som verkar ha en ohälsosam hang up på Centerpartiet. (Kognitiv beteendeterapi ska visst vara bra för dylika tillstånd?) Icke desto mindre är han en förbaskat bra bloggare som gör ett värdefullt och viktigt jobb för det han tror på.

Mary X Jensen behöver ingen närmare presentation med sina Moderata karameller och Kent Persson från Örebro är väl tillsammans med Tokmoderaten Fredrik Antonsson själv de riktigt tongivande moderata bloggarna.

Man tackar för det hedersamma omnämnadet, om än i ett lite skämtsamt sammanhang. :-)

Wohooo! Denna blogg har ”politisk betydelse”

Smickrande nog verkar SvD anse att denna blogg är en av de politiskt betydelsefulla i Sverige.

Jag tackar och tar emot och har inte för ett ögonblick avsikt att försöka framstå som ödmjuk. Hurra hurra hurra hurra!

De kallar mig dessutom frispråkig och det kanske jag är. Det har naturligtvis delvis att göra med att jag har min utkomst från annat håll än den politiska organisationen. Jag kan helt enkelt ta ut svängarna mer än någon som är beroende av att den närmsta chefen inte blir förbannad.

Någon gång ska jag lista mina egna favoritinlägg, men eftersom det är söndag och jag har en hel del höggradigt slappande att avklara innan det är dags att återgå till verkligheten tänker jag har och nu bara lyfta fram ett par inlägg som jag själv tycker är angelägna. Och det på två olika sätt.

Det ena förklarar varför jag hyllar kapitalism och blir därför något av ett ideologiskt portalinlägg för den här bloggen.

Det andra handlar om det besvärliga läge som mitt parti, Centerpartiet, nu befinner sig i och hur vi bör tänka för att lyfta oss ur det.

I övrigt tas gärna tips emot om vad du som läsare tycker ha varit särskilt intressant att läsa på den här bloggen (om det till äventyrs har funnits något sådant).

Kling och Klang goes Vitryssland

Det är ju verklig demokratikamp i Iran just nu, där regimen verkligen fick känna på den nya mediateknikens möjligheter i samband med protesterna efter ”valet”. Jag hörde på radion att den Iranska staten har begränsat internetkapaciteten kraftigt och tagit bort möjligheten att sms:a. Allt för att sätta stopp för demokratirörelsen.

På samma sätt fungerar tekniken här hemma faktiskt som ett demokratiskydd emellanåt.

Det är inte första gången den svenska polisen bär sig illa åt. Jag vet att det finns väldigt många väldigt seriösa, hederliga och rättspatosdrivna poliser, men när man gång på gång hör skräckhistorier om maktmissbruk, trakasserier och ren kriminalitet, måste man ju ställa sig frågan om det inte finns någonting inbyggt i strukturerna kring polisväsendet som föder detta?

På twitter och på en maillista jag är med i talas nu mycket om en episod på hornstulls tunnelbanestation. Vanligtvis hade denna historia gått relativt obemärkt förbi. Personerna som blev ögonvittnen till det hela hade berättat om det för sina vänner, men där hade det stannat.

Nu var det dock så att en bloggare utrustad med en osedvanlig portion integritet inte bara tog mod till sig att konfrontera två poliser som bar sig illa åt mot ett par tonåringar som de misstänkte saknade giltiga färdbevis i tunnelbanan. (Tydligen knäcker poliser extra som biljettkontrollanter.)

Bloggaren plåtade poliserna med sin mobilkamera varvid helvetet brakade lös.

Med hot om att använda polisens rätt att använda sitt ”omdöme” att avgöra om någon är narkotikapåverkad, och därmed ”ta omhand” bloggaren, avtvingades radering av bilderna.

Men… Bilder går att återskapa. Så också filmen som styrker bloggarens berättelse!

Läs allt här och se bilderna.

Jo, jag tycker att man ska betala för sig i tunnelbanan, men det kryper i kroppen varje gång jag ser en biljettkontrollant. Även fast jag alltid har stämpel på remsan känner man sig anklagad och lite skyldig. Vi borde kunna lita på varandra utan stasifasoner.

Bloggen tuggarna verkar vara en vänsterblogg. Centeridéer slaktas på löpande band och jag gillar inte bruket av ordet ”snutjävlar” i artikeln, även om jag kan förstå varför man anser tillmälet befogat.

Icke desto mindre är bloggaren en hjälte. Med mod och integritet avslöjar han allvarliga problem som det svenska rättsväsendet måste ta tag i.