Almedalssummering

Hemma från Almedalsveckan kan man bara konstatera att det var lika fantastiskt som vanligt. Större än någonsin på alla ledder blir det viktigare att planera och prioritera, men jag har ärligt talat svårt att förstå mig på Almedalsdissarna. Menmen, man väljer själv. För min egen del ska det dock mycket till för att jag ska välja bort Almedalsveckan.

Ska man försöka sig på någon summering kan man konstatera att det politikertal som gjorde störst intryck på mig var Maud Olofssons. Det spelar naturligtvis in att jag är Centerpartist, men jag tror att de flesta kan hålla med om att Maud gjorde sitt starkaste almedalstal någonsin. Hela Centerpartiets dag höll hög kvalitet och de båda stora seminarier som arrangerades rönte stort intresse. Spekulationerna om nästa partiledare förde också blickarna till Annie Johansson vart hon vände sig i dalen. Något hon hanterade mycket väl.
Bland näringslivets alla aktiviteter var det främst ett seminarium som satte avtryck på mig och det var i ett ämne som jag engagerat mig i en hel del tidigare: miljörätt. Arlanda, LKAB och Gjuteriföreningen är exempel på talarna som alla bekräftade bilden av miljöbalken och dess tillämpning som fullständigt vansinnig. Det är ärligt talat svårt att se att några som helst industriella investeringar i större skala kan komma att ske i Sverige med rådande regelverk, riskerna, osäkerheten och kostnaderna är helt enkelt för stora. Läs mer om miljörätt här.
Minglen och kvällarnas möten med gamla och nya vänner är också en viktig del av Almedalen och ett särskilt tack vill jag rikta till den Socialdemokrat (av traditionalistisk sort) med vilken jag kom att ha en hetsig, men ärlig, debatt om vårdvalet med över ett glas vin ganska sent in på nattkröken. Jag tror att, nu ett par dygn senare när stridsdammet har lagt sig, vi båda kan känna att vi lärde oss en hel del av varandra…
Stort tack till alla för en fantastisk vecka! Vi ses nästa år.

Almedalen: Miljöpartiets dag

Miljöpartiet är först ut i årets almedalsvecka och de öppnar verkligen starkt! Med en välformulerad DN Debatt idag pekar de ut riktningen och utmanar ”skolpartiet” framför andra, Folkpartiet.

Det är tydligt att Miljöpartiet gör en sväng in i borgerliga jaktmarker och utnyttjar de förutsättningar som nu ges av att inte tillhöra en rödgrön allians. En resa som kan bli strapatsrik, då de som står vid rodret inte direkt rör sig i sina hemmavatten. Åsa Romson är miljöpartist av den gamla stammen som antagligen inte har släppt tillväxtmotståndet och Gustav Fridolin har ett förflutet som syndikalist och argumenterar ofta långt ifrån vänster. Men det behöver nödvändigtvis inte stoppa dess framfart. De gör det mesta rätt och framförallt Gustav Fridolin är den kanske allra bästa politiska kommunikatören idag.
Den mer intellektuella delen av agendan har nog Miljöpartiet lyckats sätta idag, trots larmet från Aftonbladets sorgliga haveri kring Littorins sexchattande som riskerar att ställa allt annat i skuggan. Varför detta skulle vara intressant ur ett politiskt perspektiv är svårt att förstå, men Aftonbladet satsar väl på att få smutsen att stänka över på Reinfeldt och Borg. Något de svårligen kommer att lyckas med…
Intressant om Miljöpartiet är också att den före detta folkpartistiska profilen, Micke ”Prinsen” Trolin nu outar sig som miljöpartist. Och att Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström, uppmanar regeringen att närma sig Miljöpartiet för att söka majoritet i riksdagen.

Centerns dag toppades av Mauds tal

Idag var det ju Centerpartiets dag i Almedalen och Maud höll ett helt lysande tal! Kanske det allra bästa jag någonsin hört av henne.

Den solklara kopplingen mellan entreprenörskap – företagande – jobb drivs egentligen bara av Centerpartiet. Visst gillar våra allianskompisar företag, men när det gäller att ta ställning för företagen, även i frågor som är känsliga på annat sätt, är Centern mest rakryggad.

Halveringen av tjänstemomsen är en bra bit på rätt väg, liksom fortsatta valfrihetsreformer och konkreta förändringar av de institutionella system som håller ungdomar utanför arbetsmarknaden.

Det har spekulerats i att Maud skulle har för avsikt att avgå efter valet. Tror man det så känner man inte Maud. Hon har denna mandatperiod fått ägna oerhört mycket tid åt finanskrisens härjningar bland bilfabriker och flygbolag och har inte hunnit genomföra alla de idéer som finns kring företagandet. Det är naturligtvis också en förhandlingsprocess med finansdepartementet om många av de viktiga åtgärderna.

Tydligen går det ett rykte om att någon från min avdelning, Stureplanscentern, skulle önska Mauds avgång. Det kan mycket väl vara så. Vi är ett 40-tal medlemmar och alla har sina fria viljor, men inget sådant snack förekommer i avdelningens styrelse i alla fall.

Jag tycker att Maud gör ett fantastiskt jobb och ett viktigt sådant för livsnödvändiga ting: ett växande näringsliv.

Almedalsvecka i fulltempo

Almedalsveckan är fantastisk. En massa intressanta seminarier och debatter förstås, men också möjligheten till informella och intressanta möten. Björn Fridén från Alliansfrittbloggen, som är lika trevlig som bloggen ofta är motsatsen för oss på andra sidan, stötte jag på igår och fick då även hälsa på superbloggaren Rosemari, kulturbloggen.

Medan de båda ovan väl måste sägas tillhöra den mer aggressivt vänsterinriktade socialdemokratin finns också exempel på mer frihetligt representation från samma parti genom Robert Noord från Haninge.

Den tidiga morgonen idag inleddes med seminarium arrangerat av Fortum och ämnet var ett för mig angeläget: den orimligt långa handläggningstiden för att få miljötillstånd för vinkraft. Svenska Naturskyddsföreningens Svante Axelsson tyckte att ”det skulle få ta tid”.

Därefter blev det en debatt om LAS mot bakgrund av att 9 av 10 medlemsföretag i Skogs-, trä- och möbelindustrierna upplever lagen som ett stort problem. Ali Esbati tyckte däremot att företagarna hade för MYCKET makt över sina egna företag.

På eftermiddagen drabbade Maud Olofsson och Peter Eriksson samman i en debatt hos FORES om liberalt ledarskap. Peter Eriksson var ganska arrogant och otrevlig, Maud var rapp och fick in de mesta och bästa klockorna. Lite synd bara att hon tonade ner det liberala genom att kalla sig socialliberal. Onödigt, tycker jag. Liberal är liberal. Det är dumt att börja kompromissa redan på det principiella planet.

Bloggar detta över en kopp kaffe och nu är det dags att rusa iväg igen…

Stoppa vänsterpartiernas ungdomsskatt!

På plats i underbara sommarvisby börjar almedalsstämningen tillta.

Allianspartiernas ungdomsförbund skriver idag på SvD Brännpunkt om det orimliga i att höja arbetsgivaravgiften för unga, som vänsterpartierna vill.

En galen och orimlig politik som ofelbart kommer att leda till att ännu färre ungdomar får jobb.

Men det är klart, den som är bidragsberoende är ju kanske en trogen vänsterväljare…