Partiledardebatt med luckor och Lööf

En något speciell partiledardebatt blev de allt, då Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vägrade komma med anledning av att SVT inte lät dem bestämma om hur de skulle stå. Larvigt. Som det såg ut i studion fanns ingen risk för sammanblandning med SD och skulle SVT gått med på dessa krav nu hade nya krav kommit från fler partier nästa gång.

Jag tänkte mig på att ge betyg på kombattanternas insatser (de som var där) och tar dem i ordning som de stod i studion:
Göran Hägglund klarade sig hyggligt, men jag hade nog räknat med lite mer fart från honom i dessa tider då han har en del att bevisa. Möjligen är han en smula skadeskjuten av den senaste tidens interna ifrågasättande av honom och saknar kanske därför det självförtroende som krävs för att övertyga. Betyget blir 2 av 5
Jan Björklund fick in ett par sköna repliker och visade bättre självförtroende än Hägglund. Lite märkligt blev det dock när han utmanade om energipolitiken, men utifrån hans eget och Folkpartiets perspektiv var det kanske bra. Betyget? 3 av 5.
Annie Lööf gjorde debut som partiledare i en debatt av detta slag och levererade sina repliker väl. Hon utstrålar en större självsäkerhet än vad man kan förvänta sig av en nybakt partiledare och hennes insats lovar mycket gott inför framtiden. En sak som jag generellt har problem med när det gäller Lööfs kommunikation är att hon ofta hamnar i lite för långa resonemang. Budskapen borde förpackas i lite kortare meningar. Men hey, det är ändå sjukt bra för en rookie! Betyget blir överkanten på 3 av 5
Statminister Fredrik Reinfeldt är kassaskåpssäker, men han måste vara på sin vakt så att han inte framstår som alltför överlägsen och arrogant. En fara man löper när motståndet är så svagt som det är. Idag höll han sig på rätt sida om gränsen och det var synd att Juholt inte var med för den brutala jämförelsen. Betyget en solklar 4 av 5.
Åsa Romson fick in ett par fina jabbar mot Alliansen och ett par riktiga klockor mot Sverigedemokraterna, men verkade nervös och stirrig och lyckades endast med stora svårigheter leverera sina repliker på något övertygande sätt. Den retoriska figur som foppatoffeln skulle objektifiera gick inte hem. Den rörde sig faktiskt inte ur fläcken, utan blev bara konstig. Om hon kan tygla känslorna, utan att för den skull tappa energin som hennes uppenbart starka engagemang ger, kan hon nog överraska inför valen 2014. Idag blir det dock bottenbetyg: 1 av 5.
Jimmie Åkesson var faktiskt överraskande svag. I de debatter där han stått ensam mot en annan partiledare har han alltid klarat sig bra. Även mot annorstädes mycket goda debattörer, Mona Sahlin och Maud Olofsson t ex. I detta sammanhang såg han ut som en strykrädd skolpojke som mest var glad att få vara med. Är det möjligen ett tecken på att han känner sig försvagad av den senaste tidens turbulens i hans parti? Betyget blir 2 av 5.
En reflektion är också att Allianspartiernas ledare alla bar en alliansknapp för att visa enad front mot.. tja… mot vad? Det finns inget alternativ till Alliansen idag. Lite trist, kan man tycka.

Tunnelbanan del i ny stadsbyggnadsdoktrin

Idag står det att läsa i SvD om att det råder oenighet inom Alliansen i Stockholm om tunnelbanans utbyggnad. Socialdemokraterna vill gärna ta plats i frågan och erbjuder möjlighet till ”förutsättningslösa diskussioner” över blockgränserna.

Man ska ha i minnet att Socialdemokraterna i opposition nu liksom är för allting som kostar pengar och tunnelbana kostar en jäkla massa pengar.
Jag tror att man behöver se Stockholms infrastruktur och stadsbyggnad på ett sammanhållet sätt. Vi behöver bygga fler bostäder och vi måste planera för tillväxt. Stockholms näringsliv ska ha goda möjligheter att utvecklas utan onödiga hinder.
Tunnelbanan är inte alltid superkul i rusningstrafik, men den sväljer väldigt stora trafikvolymer och klarar belastningstoppar på ett helt annat sätt än andra trafikslag. Den är också mycket miljövänlig. Med ökad kapacitet i tunnelbanan får vi undan en massa trafik från gatorna, vilket skapar utrymme för cyklar, bilar och bussar att ta sig fram.
Med en bra politik för tillväxt ökar också möjligheterna även till dyrbara investeringar, som exempelvis utveckling av tunnelbanan.
Jag tror att vi – som en del i en ny sammanhållen politik för tillväxt i Stockholm – behöver föra in en effektivitetskomponent i prissättningsmodellen för exploateringar. Exempelvis borde ”Fill-in” (förtätning), och nyexploatering med hög densitet (i den mån luckor finns), i närhet till tunnelbanesystemet stimuleras genom en generell, lättbegriplig och rättssäker nedsättning av köpeskillning/tomträttsavgift för exploatören.
Det finns säkert många aspekter av detta och frågan behöver stötas och blötas med förvaltningens experter (och förhandlas i Alliansen), men jag lovar att återkomma i frågan.
När det gäller tunnelbanan tror jag att det vore att stort misstag att inte låta den koppla an till nya Karolinska. Nu när vi bygger landets finaste sjukhus måste vi göra det lätt för folk att ta sig dit!

Magnus Andersson m fl om borgerlighetens framtid

Magnus Andersson skriver tillsammans med övriga medlemmar av Timbros ”idékommission för borgerlighetens framtid” på DN Debatt idag och uttrycker i den huvudsakligen kloka tankar, även om jag hoppas att budskapet kan bli skarpare framöver.

Vårt samhälle präglas i hög grad fortfarande av ett socialistiskt ramverk där underförstådda meningar ofta utgår från att fördelning och likformighet är självändamål, medan individens frihet och oberoende borde komma i första rummet.
Att vända den atlantångaren som med korta avbrott stävat mot proletariatets diktatur tar naturligtvis tid och det är väl på sätt och vis välkommet att det nu börjar föras en debatt om att det bör föras en debatt om kursen, men jag tror även att vi måste börja debattera rodervinklar.

(S) inte längre ett seriöst alternativ

Socialdemokraterna verkar bara komma längre och längre från att vara relevanta i Svensk politik. Förr om åren har de åtminstone lagt sig vinn om att jobba fram seriösa förslag, baserade på verkliga förhållanden, som ett lite mer vänsterinriktat alternativ till regeringens politik i samband med budgetpropositioner.

Naturligtvis kan och bör de i viss utsträckning ursäktas för att det faktiskt är en helt ny bemanning på området, men då får man väl också liksom erkänna att man som svar på just denna vårbudget inte har något att komma med.
Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, Annie Johansson, förklarar att det faktiskt inte finns något regeringsalternativ till alliansen.

Strandparken och tennishallen

De senaste dagarna har vi som är ledamöter i exploateringsnämnden fått en hel del mail om tennishallens vara eller icke-vara i Kristinebergs strandpark. Anledningen var att det fanns ett ärende om en tidig markanvisning till dagens nämndsammanträde.

Efter att ha diskuterat frågan på vårt alliansgruppmöte förra veckan kom vi fram till att vi borde köra detta ett varv till innan vi fattar beslut. Ärendet drogs därför tillbaka.
Mot varandra står två olika värden. Å ena sidan finns möjlighet att skapa ett fantastiskt stadsrum, en park mot sjön som öppnar för rekreation och andningspauser, och som släpper himmel och hav långt in bland husen.
Å andra sidan behöver folk någonstans att spela tennis.
Det är en nöt att knäcka och det har varit många turer fram och tillbaka, men ibland kan utmaningar vändas till möjligheter och samarbetsklimatet mellan såväl majoritetens partier som mellan politiken och förvaltningen är verkligen mycket god, så förutsättningarna saknas inte.
Återkommer i ärendet, som också uppmärksammas i DN.

Värnskatten bekräftar det socialistiska perspektivet

Som trogna läsare av denna blogg säkert har anat, så tycker jag att mer av politiken måste byggas på idéer. Närmare bestämt liberala idéer. Relationen mellan stat och individ är i dagsläget inte helt sund. Staten är alldeles för dominant och håller oss medborgare nere och det maktförhållandet måste enligt min mening bli mer nyanserat.

Ett exempel är den så kallade ”värnskatten”. En extraskatt för alla de som ägnat sig åt studier och/eller flit och som lyckas bra med det.
Om bland annat detta gästbloggar jag hos goda vännen Tokmoderaten.
Och fler är på samma spår vad beträffar värnskatten.

Centern ska driva förnyelseagendan

Centerpartiets partisekreterare, Michael Arthursson, skriver idag en debattartikel i GP och menar att Centerpartiet ska på sig ledartröjan för förnyelse i Alliansen.


”Människor måste få bestämma mer själva. Få bättre förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Vi har inte klara svar på alla frågor. Inte heller färdiga lösningar på alla problem. Men Centerpartiet tar på sig ansvaret att vara Alliansens förnyelseparti”
Till det säger jag HELL YEAH! :-)
Update: Albin Ring Broman bloggar också.

Fler bostäder i Stockholm

Med denna eftermiddags premiär för exploateringsnämnden måste man väl anse att den kommunpolitiska debuten för min del är begången. Det viktigaste beslutet som fattades idag var antagandet av årets verksamhetsplan för exploateringskontoret. En mäktig lunta med riktlinjer för stadens utveckling.

Den enskilt mest angelägna uppgiften för alla oss som på ett eller annat sätt arbetar med exploateringsfrågorna, tycker jag är att möjliggöra ett utökat bostadsbyggande. Redan i år ska vi enligt verksamhetsplanen anvisa platser för flera tusen lägenheter och under mandatperioden är målet 15000.

När det gäller planering av nya hus, bostadshus och andra, blir det ofta en del klagomål. Och med viss rätt. Vem vill ha lastbilar, lyftkranar och byggdamm hemma på sin gata? Man måste dock höja blicken ibland och se fördelarna.

För det första måste alla de som behöver någonstans att bo i Stockholm få en rimlig chans att skaffa ett hem som passar dem. För det andra finns det stora fördelar med förtätning för de redan bosatta.

Med fler människor i närområdet finns också ett större kundunderlag till det lokala näringslivet, vilket gör att fler lokala butiker och andra företag kan finnas. Alla de som tycker att det var tråkigt när grannskapets apotek lades ned, kan se fram emot goda chanser att ett nytt öppnar i takt med att fler grannar flyttar in.

På samma sätt kan inflyttning göra att det finns underlag för mer lokal kommunal service. Bibliotek, t ex. En kanske ännu större fördel är ju att vi blir fler som betalar kommunalskatt, så att den inte behöver vara lika stor för var och en!

Wikileaks ångar på

Även om sossarnas kampanjmaskineri är svårt skadeskjutet gör de fortfarande fart genom vattnet.

Dagens icke-nyhet om att Sverige, Alliansen och Tolgfors samarbetar med Nato måste ses som en reaktion och ett försök till fokusförskjutning av gårdagens rapportering om att Urban Ahlin och Mona Sahlin gick till Amerikanska ambassaden i syfte att sälja sina samarbetspartners för en ostmacka.
Inte undra på att Ohly är förbannad.

(M) off the charts

Socialdemokraterna har det ju inte lätt. I den senaste opinionsmätningen förlorar man ännu mer av det redan kraftigt decimerade stöd med vilket man förlorade valet med dunder och brak.

Jag tror ärligt talat inte ens att Baylan kommer att försöka förklara bort katastrofsiffrorna denna gång. (S) är ett parti i djup kris och det kommer bara att bli värre.

Medan vi i Centern brukar vara bäst när det gäller, så har Moderaterna en stolt tradition av att vara bäst på träning. Idag, såhär två månader efter VM, spöar man Panathinaikos med 3-0.

Kul också att siffrorna skulle räcka till egen majoritet utan KD, även om Centerpartiet behöver bli mycket starkare i sällskapet för att viktiga frågor om frihet för folk och företag ska hamna på agendan.

Update: Missa för allt smör i Småland inte Tokmoderatens inlägg på ämnet.